Review (Swedish): Axel Hörstedt, Latin Dissertations and Disputations in the Early Modern Swedish Gymnasium: A Study of a Latin School Tradition c. 1620–c. 1820

Iris Ridder
2020 Nordic Journal of Educational History  
Göteborgs universitet (PhD diss.) 2018, 502 pp. D isputationer och ibland även lectiones (föreläsningar) hör sedan de europeiska universitetens uppkomst i slutet av medeltiden till de viktigaste vittnesmålen som vi har om elevers och studenters akademiska prestationer från äldre tider. Disputationer var ett betydelsefullt didaktiskt inslag i tidigmodern svensk utbildning och i boken Latin Dissertations and Disputations in the Early Modern Swedish Gymnasium undersöker Axel Hörstedt latinska
more » ... stedt latinska avhandlingar och disputationer som gavs ut som tryck i Sverige under perioden från ungefär 1620-talet till 1820-talet. I Hörstedts avhandling, som alltså är en dissertation om dissertationer, står inte akademiska alster i centrum, utan den tidigmoderna skolan och dess gymnasiala skrifter. Studien bidrar därmed till vår förståelse av den svenska disputationskulturen och dess avhandlingar genom att undersöka gymnasieskolans bruk av dessa. Disputationstryck eller testryck som textsort lever ett undanskymt liv och beaktas sällan inom den moderna historiska forskningen. Till innehåll tillhandahåller skrifterna, som också kallades theses ad disputandum eller Thesenblätter på tyska, mer eller mindre sammanhängande påståenden och argument, upplyser om när och var disputationsakten ägde rum samt vilka som deltog. Axel Hörstedt utvärderar den svenska skolverkligheten från denna tid genom att uppmärksamma testexternas huvudsakliga teman, övergripande karaktäristika drag och frågan om vem som kan tänkas ha författat de behandlade teserna. Förutom författarfrågan tar han upp texternas längd, spridning och typografiska utformning. För att bland annat reda ut adressatfrågan gör han en analys av testryckens tillhörande så kallade paratexter. Hörstedt undersöker dessa tryck innehållsmässigt och koncentrerar sig också på testexterna som sociala företeelser. Läsaren förstår snart att hans forskningsstrategiska upparbetning av den tidigmoderna gymnasieskolans tradition av disputationer och dissertationer inte handlar om någon form av kunskapsarkeologi, där han återupptäcker gammal vetskap som har gått till spillo. Analysen leder i stället till att återskapa äldre tiders sätt att generera kunskap och olika former av kunskapsförmedling, vilket illustreras genom talrika citat från dessa neolatinska texter som författaren bjuder på, inklusive väl utförda översättningar. Genom sin studie belyser han konjunkturen i olika kunskapsdiskurser och hierarkier samt deras historiska kontext. Hörstedts strävan efter ett interdisciplinärt perspektiv gör att avhandlingen har många förtjänster och hans insats är i flera hänseende banbrytande. Under de 1 500 åren efter Romarrikets fall författades många fler texter på latin än under den romerska antiken i sig. Många brukstexter från medeltidens slut fram till åtminstone det tidi-
doi:10.36368/njedh.v7i1.181 fatcat:xu4ukwhufzg7pjh5osp57hjurq