Matsvinn i primärproduktionen-exempel från äpple och morot

Marie Olsson, Staffan Andersson, Karl-Erik Gustavsson
unpublished
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds-och växtproduktionsvetenskap 2015 Sammanfattning En stor andel av produktionen av frukt och grönsaker sorteras idag bort beroende på att de inte uppfyller krav på kvalitet. Förutom ekonomiska förluster för odlarna, så innebär även bortsortering en belastning på miljö och bidrar till klimatförändringar. I denna undersökning har vi gjort mätningar och uppskattningar av hur stort svinnet är vid produktionen av några av de största produkterna i svensk
more » ... dukterna i svensk frukt-och gröntproduktion, äpplen och morötter. Undersökningen visade att 1,7 kg per träd lämnades kvar i äppleodlingarna som svinn efter skörd, vilket skulle innebära ca 18 % av den totala äppleskörden per år. Statistik över sortering av äpplen under fem år visade att 67 % var klass 1, 9 % klass 2, 22 % industrifrukt, 0,04 % osorterat och 2 % kasserat. Det var stor skillnad både mellan de undersökta åren och mellan odlare. En mindre undersökning av svinn av morot på fält efter skörd i november månad visade att kvarlämnade morötter efter skörd var knappt ett kg per m 2 . En kvalitetssortering under våren av lagrade samt fältlagrade, nyskördade morötter, visade att 38 % av morötterna var av undermålig kvalitet enligt normen, men 77 % av dessa uppskattades vara ätliga. Denna undersökning har visat att det finns stora mängder svinn i primärproduktionen av dessa produkter, och att det finns stor potential att istället använda svinnet som biprodukter till råvara i nya produkter, men nya metoder behövs för insamling och sortering. Matsvinn i primärproduktionen en outnyttjad resurs Idag sorteras en stor andel av produktionen av frukt och grönsaker bort beroende på att de inte uppfyller krav på kvalitet. Vissa produkter sorteras bort för att de inte är tjänliga till föda, exempelvis beroende på angrepp av mögel eller röta. Dessutom så sorteras idag produkter bort beroende på att de inte upp- LTV-fakultetens faktablad Fakta från Tillväxt Trädgård 2015:17 ALNARP fyller EU:s kvalitetsnormer eller grossisters egna krav. EU:s allmänna handelsnorm gäller för de flesta produkter, och anger att produkterna skall vara hela, friska, rena, praktiskt taget fria från skadedjur, praktiskt taget fria från skador på köttet orsakade av skadedjur, fria från onormal yttre fuktighet, och fria från främmande lukt och/eller smak. Produkterna ska också vara i ett sådant skick att de tål transport och hantering samt är i tillfredsställande skick vid ankomsten till bestämmelseorten, och det finns även minimikrav på mognad. För vissa produkter har EU istället produktspecifika normer, t.ex. för äpplen. Förutom EU:s normer har varje företag som är inköpare av produkterna möjlighet att själva ställa ytterligare krav på kvalitet, och bland många odlare finns uppfattningen att dessa krav har ökat under senare år. Resultatet av sorteringen blir att en relativt stor andel av de bortsorterade produkterna har endast smärre kvalitetsbrister, som t.ex. enstaka stötskador, eller så kan de anses som för små eller för stora, eller ha fel form. Dessa produkter används idag mestadels till djurföda, till biogas, eller återförs till fälten. För frukt används även en del av produkterna med kvalitetsbrister till juicetillverkning. Förutom bortsortering uppkommer även matsvinn genom att en del produkter inte skördas beroende på för liten efterfrågan på marknaden vid lämpligt skördetidpunkt, vilket exempelvis gäller för isbergssallat (Jordbruksverket, 2014a.) Den ersättning som man eventuellt kan få för att skicka sina bortsorterade produkter till rötning, istället för att kunna sälja dem till fullpris är mycket liten, och lönsamheten skulle bli mycket bättre om dessa produkter kunde få annan användning. Istället för att ses som produkter som producenten får lite eller inget betalt för, eller t.o.m. innebär en hanteringskostnad, kan det som vi idag betraktar som matavfall istället ses som en värdefull resurs. Produkter som idag kasseras, men som med god livsmedelssäkerhet ändå skulle kunna användas som livsmedel, kan med rätt beredning användas som ingredienser i andra livsmedel, som t.ex. i bröd, eller värdefulla näringsämnen eller andra komponenter skulle kunna utvinnas ur dem. Olika förslag har kommit fram om hur matsvinnet skulle kunna användas: • Som nya livsmedelsingredienser i vegetabiliska eller andra livsmedelsgrupper. • Som naturliga livsmedelstillsatser för att ersätta de syntetiska. • Som ämnen eller komponenter till djurfoder. • För teknisk användning, t.ex. biosorbenter, antioxidanter eller vaxer till kosmetiska produkter. Bild 1. Fallfrukt och kvarlämnade äpplen efter skörd.
fatcat:iamvrskgnfcqzl5iwqfof63phq