Porthan och hans tid i det föränderliga minnet

Laura Hollsten, Johanna Wassholm
2015 AURAICA Scripta a Societate Porthan edita   unpublished
Auraica. Scripta a Societate Porthan edita utkommer igen efter ett uppehåll på tre år. Vi är hedrade över att få återuppta arbetet efter Auraicas långvarige redaktör Toivo Viljamaa. Konceptet för journalen fortsätter som tidigare, Auraica är fortsättningsvis en årligen utkommande open access-tidskrift. Liksom tidigare, publicerar Auraica lärdoms-historiska studier, översättningar och kommenterade editioner på finska eller svenska, med fokus på den kungliga Åbo Akademins och Henrik Gabriel
more » ... ns tid. Bidragen behöver inte enbart handla om Porthan och hans värv, och föreliggande nummer visar att individen Porthan öppnar upp för möjligheter att studera hans tid och eftermäle ur flera perspektiv. Porthan framträder i artiklarna både som vetenskapsman och som en storman vars minne omhuldas. Dessutom möter vi Porthan som en invånare i 1790-talets Åbo som klagar över sin kalla bostad och oroar sig över att hans dräng skall frysa ihjäl. Numrets artiklar väcker också tankar om minnet och ihågkommandet, samt synen på händelser som uppfattas som historiskt betydelsefulla. Kaisa Häkkinen belyser i sin artikel Porthan betydelse som banbrytare för Mikael Agricola-forskningen. Agricola gjordes till en "nationell storman" i det sena 1800-talets nationsbygge, men Häkkinen lyfter fram hur Porthan och hans krets redan tidigare hade väckt ett vetenskapligt och litterärt intresse för Agricolas verk och verksamhet. Agricola höll i slutet av 1700-talet delvis på att falla i glömska, men en ny översättning till Bibeln bidrog till att ett åter väcka de bildade klassernas intresse för hans verksamhet i förmån för det finska språket. Intresset utgick i huvudsak från Porthan och hans krets, och Häkkinen redogör med hjälp av en djupanalys av primärkällorna för hur Agricolas skriftliga produktion beskrevs och studerades i bl.a. tidningsartiklar och akademiska avhandlingar. Redogörelsen över det akademiska intresset för Agricola utgör ett välkommet komplement till den från tidigare mera välkända kunskapen om Agricolas ställning i 1800-talets nationsbygge. Hannu Salmi inleder sin artikel med en ögonblicksbild av det högtidliga öppnandet av den kista med dokument som efter Porthans död överlämnats åt Jacob Tengström, som 1817 hade låtit försegla kistan och bestämt att den skulle få öppnas år 1900. Under de årtionden kistan varit förseglad hade man spekulerat kring dess möjliga innehåll, och det var något av en besvikelse när det visade sig att den inte innehöll något utöver det man redan kände till. Berättelsen om kistans öppnande fungerar som en inkörsport till en översikt över den plats Porthan bereddes i den finländska historiekulturen under 1800-talet. Artikeln belyser hur minnet av en enskild individ överförs till efterkommande generationer-men även hur minnet påverkas av respektive tids särskilda förhållanden. Snarare än i Porthans egentliga verksamhet bottnade de förväntningar man hade på kistans innehåll i en förhoppning om att få tillgång till
fatcat:avbnwziipjefldrxd5kpwfsmze