Jag vill börja min presentation med att läsa upp några rader från ett samtal som jag hade med Jonas, fem år. Min fråga till honom var: "Varför tycker du att det är bra att kunna räkna?" Jonas svarar då: "Jo, för om man har tråkigt kan man räkna lite, så blir det roligt". Jag frågar vidare: "Jaha, vad räknar du då?" "Ibland räknar jag till hundra tusen, man kan räkna hur långt som helst, hela dagen och hela natten för det tar aldrig slut. Jag räknar mina bilar, böcker och dinosaurier så att jag

more »

... er att alla är kvar för min bror och hans kompisar leker med mina saker. Nu har jag fem stora och sju små och det är tolv dinosaurier", berättar Jonas. "Ja, det är det, men hur vet du det så säkert", undrar jag då. "Lätt som en plätt", säger Jonas. "Fem och fem och två, tolv. Du, en gång då vi var i skogen räknade jag barnen och då var det bara elva för Sara hade gömt sig och vi skulle vara tolv. Det var allt tur för fröken att jag kunde räkna till tolv!" Av detta lilla samtal framgår tydligt att Jonas redan som femåring getts möjlighet att reflektera över den matematik han mött i sin vardag. Jonas har rätt-räkneordssekvensen fortgår och man kan räkna hur långt som helst. Han ger också uttryck för att det är roligt att räkna och har reflekterat över räknandets funktion. Dessutom ser han delarna i talen, vilket gör att han här ser fem och sju som fem, fem och två och lätt tänker ut att han har tolv dinosaurier. Under samtalets gång ger Jonas också uttryck för att matematik är så mycket mer än att räkna och han visar tydligt att han har en tilltro till sin egen förmåga. Att få tilltro till sitt kunnande är något som jag vill lyfta fram, likaså betydelsen av att barn både får dokumentera sina föreställningar och att de får reflektera över dessa. Som vi all vet fick förskolan sin första läroplan för cirka fyra år sedan. Denna läroplan är både till struktur och innehåll sammanlänkad med skolans läroplan. I de båda läroplanerna finns ett gemensamt lärandeperspektiv, en gemensam värdegrund samt både färdigheter och innehållsaspekter som går att urskilja som gemensamma genom hela utbildningssystemet. Matematik är just en sådan innehållsaspekt. Vad innebär det för barn i ett-till femårsåldern att det finns en läroplan som lyfter fram matematik som ett innehåll i förskolan? Lärarna kan inte längre välja om de skall lyfta fram matematik i förskolan eller ej, för nu skall alla barn i förskolan utmanas i sitt matematiska tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn. Vad är det då läroplanen för förskolan (Lpfö 98) ger uttryck för? Jo, förskolan skall sträva efter att varje barn: • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, • utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, • utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form, samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Vad kan matematik i förskolan då innebära? Så som jag ser det måste utgångspunkten vara förskolans tradition, det vill säga leken, vardagsrutinerna och temaarbetet. Detta innebär att det inte i första hand är olika lärarledda aktiviteter som skapar förskolebarns möjligheter att lära matematik, utan att det handlar om att lärarna synliggör den matematik som finns i barns