Recensioner Marcus Persson (2007) Mellan människor och ting, en interaktionistisk analys av samlandet. Lund Dissertations in Sociology 76 Sociologi kan beskrivas som en studie av det sociala, och relationer mellan människor är det tydligaste exemplet på vad vi menar med att något är socialt. Människor blir inte vad de är enbart som ett resultat av interaktion med andra människor, utan även med materiella objekt. Marcus Perssons avhandling har titeln "Mellan människor och ting". Det har även en

more »

... ndertitel, som något preciserar dess innehåll, men som huvudsakligen inte ändrar dess teoretiska, och jag skulle säga, genomgripande, fråga: "En interaktionistisk analys av samlandet". Med andra ord har studien och dess teoretiska fråga en empirisk domän där frågan tillämpas och där ett konkret svar kan sökas. Mer precist är syftet med avhandlingen teoretiskt, och Marcus Persson avser undersöka, "ett interaktionsmönster som är detsamma även om innehållet, eller uttrycken, i specifika relationer må skilja sig åt". Detta mönster är "universellt" eller "återkommande"; vad som även av vissa kallas transcendentalt, väsen eller essens. Det är hur denna "universella dynamik mellan människor och ting ser ut som jag [kan vi läsa i avhandlingen] skall undersöka med hjälp av samlandet" (s. 20). Att betona den materiella dimensionen för utvecklandet av självet är en central och viktig uppgift. Sociologin, som ju är den enda samhällsvetenskap som i viss mån avser täcka "allt", måste följaktligen förhålla sig både till vad vi benämner "materiella" och "ideella" aspekter. Perssons ansats, med andra ord på det sätt som han sociologiserar, finner jag berömvärd. Tanken om att fånga det generella i människors interaktion med ting, spelar an på Simmel. Det är ingen lätt uppgift, och begreppet ting hade kanske med fördel kunnat ersättas med föremål, vilket mer fångar det materiella motstånd som i avhandlingen hävdas vara centralt i förståelsen av relationen mellan människan och hennes materiella omgivning. Begreppet ting har en skandinavisk etymologi, vilket dröjer sig kvar i vårt språk som "Stortinget" och "Tingsrätt", något som indikerar att vad begreppet refererar till har en social bestämningsgrund. Denna språklighet ändrar dock i grunden inte huvudfrågan i avhandlingen. Den teoretiska utgångspunkten för denna universella relation är George Herbert Meads interaktionistiska handlingsteori och dess utbyggnad av Hans Joas. Marcus Persson genomför en läsning som lyfter fram Mead som en realist. En följd av detta är att den materiella världen har en oberoende existens, som förvisso bör förstås i relation till den meningsgivna värld som människor verkar i. Det är den senare som är utgångspunkten för Mead, vilken också utgör grunden för analysen. Persson för in ett begrepp som lånats av Edmund Husserl, livsvärlden, med vilket avses den inter-REcEnSiOnER