Vilka frågeställningar kan tänkas vara speciellt relevanta när man forskar om identitet, livsstil och kulturell smak hos en språkligt-etnisk minoritet som finlandssvenskarna? Riie Heikkilä har i sin doktorsavhandling Bättre folk, bättre smak? Suomenruotsalaisten maku ja kulttuuripääoma (2011), som bygger på Pierre Bourdieu och dennes teori om habitus, kulturellt kapital och distinktion, utgått ifrån antagandet att språket, det hon kallar modersmålet, utgör en viktig faktor vad gäller livsstil

more »

... h kulturell smak i dagens Finland. Hur ser den finlandssvenska minoriteten ut om man tittar på den med hjälp av kvalitativ analys och inom ramen för livsstil och smak, frågar sig Heikkilä, och vidare: Vilka typer av skillnader i livsstil, smak och språklig identitet existerar det mellan olika finlandssvenskar och hur korrelerar dessa med socio-ekonomisk position, bostadsort och ålder? Hur kan minoritetstillhörigheten fungera som ett verktyg för kulturell distinktion och hur kan olika finlandssvenska grupper använda sig av detta verktyg? En av de texter som ingår i avhandlingen, en text Heikkilä skrivit tillsammans med professor Keijo Rahkonen vid den institution vid Helsingfors universitet där hon disputerat (Heikkilä & Rahkonen 2011), bygger på en intervju hon gjort med en så kallad fokusgrupp bestående av sex svensk-och tvåspråkiga kvinnor i Helsingfors, en grupp som Rahkonen och Heikkilä beskriver som svåråtkomlig och exklusiv, dessutom karaktäriserad av en "dubbel distinktion", det vill säga gruppens medlemmar ser enligt författarna ner på inte enbart finskspråkiga oberoende av dessas klassposition utan även på nästan vilken annan tänkbar grupp som helst. Denna fokusgrupp, som författarna kallar "ladies of taste", var enligt Heikkilä och Rahkonen överraskande villig att uttrycka sin avsmak för andra smaker och livsstilar och därmed också för andra klasser och/eller