Peter Stein Larsen: Lyriske linjer. Fem tendenser i nyere litteratur

Victor Malm
2020 Edda  
København: Forlaget Spring, 2018. 235 s. ISBN: 9788793358317 Victor Malm Fil. dr i litteraturvitenskap samt kulturredaktør og kritiker i Expressen. Malm har skrevet Är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning. victor.malm@expressen.se Bortskämda med verk som tar helhetsgrepp på långa litterära trender kan vi knappast kalla oss. Säkert finns det goda skäl till det -institutionella, teoretiska, praktiska, diverse personliga -men behovet av
more » ... -men behovet av tillgängliga, breda och öppna berättelser om litteraturens och poesins läge är alltid lika stort som väsentligt. Poängen med dem är ju inte att ha rätt, även om poängen med dem försvinner om författaren har fel; poängen är att skapa något som fungerar produktivt, fruktsamt, sporrande. Som inbjuder till kritik, invändningar, samtal och vidareutvecklingar genom att använda generaliseringens styrka och undvika den myopi som det detalj-och specificitetsfokuserade -och förstås helt nödvändiga -litteraturvetandet ofta bär med sig som bieffekt. Det är, kort sagt, ett sätt att få syn på andra saker. Peter Stein Larsens Lyriske linjer. Fem tendenser i nyere litteratur är därför en högst välbehövlig bok. Förmodligen hade en annan skribent hittat fem andra tendenser, förmodligen kommer de flesta som sysselsätter sig med modern skandinavisk poesi vilja modifiera -lägga till, ta bort -framställningen, men Larsens är likafullt välfunna. Nationell identitet (i det här fallet dansk), det ekokritiska, det apokalyptiska, de långa formerna och det konceptuella är de tendenskategorier som Larsens klassificerande arbete använder för att måla upp en enkel, pedagogisk och klok bild av samtidspoesin. Det börjar dock en bit bak i historien -som, det ska tilläggas, i huvudsak är den danska, med utblick mot Sverige, Norge och den europeiska traditionen. Larsen argumenterar -i motsats till vad som hävdats i betydelsefulla programmatiska essäer som Torben Brostrøms "Det umådelige mådehold" (1959) och Anne Borups "Den danske modernismekonstruktion" (2000) -att det i dansk nittonhundratalspoesi finns en starkt utpräglad internationell orientering. Vad gäller poesin före 1960 är bilden vanligen en annan. Här hjälper det förstås att Larsen visar på relationerna mellan nyare dansk poesi och dikter som T.S. Eliots "The Waste-Land" (1922) och Georg Trakls "An die Verstummten" (1913), men ett tydligare argument hade åtminstone gjort denna svenska läsare glad.
doi:10.18261/issn.1500-1989-2020-01-08 fatcat:33umc6ydyzgtlbsndsouigm4y4