Endast sällan blir människans dödande av djur en omstridd internatio-nell-politisk fråga. Huruvida användandet av ett djur blir en intressehar-monisk eller disharmonisk fråga människor emellan beror huvudsakligen på om flest människor anser att de används på ett passande sätt eller ej. Medan det råder ett tämligen stort konsensus rörande hur djur som grisar, höns, kor och andra produktionsdjur kan användas passande, kan vilt som isbjörnar, sälar och vargar orsaka meningsmotsättningar rörande

more »

... «passande» egentligen innebär. I den här uppsatsen diskuterar vi en aktu-ell sådan meningsmotsättning-den mellan EU och Sverige angående vargförvaltningen. Politiseringen av vargjakten-inom Sverige såväl som i relationen mellan Sverige och EU-och icke-politiseringen av vargfrågan i de svensk-norska relationerna ställs mot en översikt över två vitt skilda moraliska ramverk som människor använder för att föreställa sig djurs värde och intressen. Vi kommer att argumentera att dessa två antropocen-triska ramverk konstituterar olika och-i detta fall-konkurrerande artiku-leringar av speciesism. Vårt syfte är att bidra till debatten om hur begrepp som antropocentrism-och andra begrepp som är relevanta för att förstå relationer mellan djur och människor-kan användas för att identifiera den motivation som driver opposition mot och för specifika policies rörande djur. Vi inleder denna artikel med en översikt över två olika antro-pocentriska moraliska ramverk som olika definierar relationerna mellan människor och djur.