Gunnar Artéus

Gustaviansk Människosyn Värderingar, Hedvig Charlottas
unpublished
Denna uppsats är en förstudie till ett större projekt benämnt Gustaviansk människosyn. 1 Mina motiv för att företa och låta publicera denna förstudie är tre. Jag har bedömt att jag behöver minst en "pilotstudie" för att bättre kunna planera genomförandet av projektet. Då det i min ålder alltid är ovisst om större projekt kommer att kunna slutföras, vill jag åtminstone få en läsekrets för detta arbete som förefaller kunna säga ganska mycket om det större sammanhanget, människosynen i det
more » ... synen i det gustavianska Sverige. Och slutligen hoppas jag att med denna uppsats få vidgad kontakt med andra intresserade 1700-talsforskare. Projektet är alltså inriktat på att undersöka människosynen i det gustavianska samhället. Vad förstås då här med människosyn? Med den definition som här tillämpas handlar det om människors värdering av olika mänsk-liga egenskaper, värderingen av dem som positiva eller negativa, och värderingen av vissa av dem som särskilt viktiga. Kanske kan undersökningen till viss del betecknas som mentalitetshistorisk. 2 Förhoppningsvis kan den bidra till att skapa ett bredare och säkrare underlag för karaktärisering av mentaliteten hos det gustavianska samhällets högre skikt; den bild av denna mentalitet som ges av skön-litteraturen och den litteraturhistoriska och historiska forskningen är splittrad och mycket impressionistisk. Läsaren kanske nu undrar om det inte finns förebilder i tidigare svensk eller utländsk forskning för den typ av undersökning som här planeras. Psykologer och humanister har alltid intresserat sig för olika individers män-niskosyn, däremot sällan för samhällens eller olika kollektivs människosyn, och i så fall vanligen i impressionistiskt syntetiserande framställningar utan primärforskningsgrund. Under alla förhållanden är jag inte medveten om existensen av något tidigare historiskt, litteraturvetenskapligt eller kulturhistoriskt arbete som-i likhet med detta projekt-haft ett kollektivs människosyn i centrum för en bred empirisk undersökning. Vad som ger pro-jektet särart är dessutom dess grundläggande kvantitativa metod. Projektets källmaterial är stort, men över-skådligt. Ursprungligen tänkte jag mig att bygga projektet på samtliga bevarade dag-böcker och memoarer jämte en stor mängd brev och ett representativt antal likpredik-ningar. Provundersökningar visar emellertid att de tryckta dagböckerna, memoarerna och brevsamlingarna (likpredikningarna är van-ligen tryckta) erbjuder ett tillräckligt källun-derlag för ett vetenskapligt tillfredsställande genomförande av projektet. Detta kommer (förutom likpredikningarna) att bygga på 10 brevsamlingar, 3 dagböcker och 11 memoa-rer. Ett mycket omfattande källmaterial av tänkbart intresse är riksdagsprotokollen och hyllningspoesin, men av arbetsekonomiska skäl lämnas dessa utanför undersökningen; denna begränsning i källmaterialet bedömer jag som mindre väsentlig. En annan och mer väsentlig begränsning, nödvändiggjord också den av arbetsekonomiska skäl, gäller under-sökningsperioden. Den tid som behandlas är
fatcat:xfmdsyd5x5gajguu3dkbll7njq