Det är nyårsdagen 2001. Sverige tar för första gången över ordförandeklubban för Europe­ iska Unionen (EU). Det är sedan länge ett emotsett tillfälle för det svenska politiska etablissemanget att visa upp sig inför Europa, inte bara politiskt utan också kulturellt. För första gången är Sverige en oomstridd del av den europeiska familjen. Under sex korta månader riktas allt europeiskt politiskt ljus på Sverige. På samma noggranna sätt som den politiska agendan förberetts har också den kultur som

more »

... ska visas upp, bedömts och av­ vägts i förväg. Lämpliga och representativa Sverigebilder har analyserats och valts ut. Särskilt stor betydelse för att nå det politiska målet med ordförandeskapet tillmäts maten och måltiderna. Maten som serveras vid olika ministermöten i 12 städer över hela landet ska inte bara mätta-politikerna vill att måltiden i sig ska uträtta mer än så. Den tilldelas en roll som markör av kulturella skillnader mellan landsdelarna. Dessa skillnader ska inte bara kännas och synas, de ska framförallt vinna beundran i Europa men också på den politis­ ka hemmaarenan, i den egna valkretsen. Den regionala och lokala maten blir nu ett poli­ tiskt verktyg och det som visas upp inför Europa är: En politisk matkultur. Ambitionen i den här artikeln är att analy­ sera en särskild del av det EU-politiska ut­ trycket den roll som politiska aktörer låter den svenska matkulturen spela under ordfö­ randeskapet. Hur tolkar dessa aktörer lokala och regionala matkulturer och hur ser de att dessa kan tjäna politiska syften? Jag vill höra deras tankar om hur de väljer ut det som de tycker är representativt och hur de ser på att skapa kulturuttryck. Ofta när kulturella ut­ tryck används av staten i representativa sam­ manhang så kopplas etnologer, antropologer, hantverkare och andra med kunskap om kul­ turuttrycken in, men inte i detta fall. Här görs istället urval och matkulturell iscensättning av politiker, tjänstemän i utrikesförvaltning­ en och inte minst livsmedelsproducenter och kockar, och inte sällan i samverkan med mass­ media. Studiet av matkultur som sådant är ett väsentligt ämnesområde inom etnologin. N ya aspekter på ämnet har tillkommit de senaste decennierna, som kropp, ålder, genus, etnici­ tet, turism osv. (Lysaght 1998). Men den politiska måltiden och det den kommunicerar t.ex. i form av utvalda råvaror i en politisk kontext, är än så länge sparsamt utforskat.! Verktygen och källorna till den EV-politiska matkulturen Två begrepp fungerar bra för att frilägga mönstren för hur politisk matkultur skapas och vilka det är som utför denna skapelseakt. Det är iscensättning och fålt. Iscensättningen tar fasta på processen om hur ett kulturut­ tryck görs synligt i det offentliga samman­ hanget. I den svenska EU-ordförandeskaps­ kontexten handlar det om att skapa en måltid som är en engångshändelse, en unik tilldra­ gelse men också en återkommande situation