Nationell, transnationell eller global historia?

Replik Till, Stefan Eklöf, Amirell Och, Rolf Torstendahl
2009 unpublished
Global historia har på senare tid vuxit fram som ett viktigt nytt interna­ tionellt forskningsfält för att bättre förstå historiska utvecklingsskeenden. Stefan Eklöf Amirell har tagit på sig den svåra uppgiften att sammanfatta fältets utveckling i en artikel i Historisk tidskrift 128:4 (2008). Han lyfter fram globalhistoriens betydelse som ett nytt sätt att skriva historia: han talar om "den världshistoriska vändningen". Rolf Torstendahl har i samma tidskrift (129:2 och 129:3, 2009) kommenterat
more » ... , 2009) kommenterat Amirells översikt både med uppskat­ tande och uppmuntrande ord men också med viss kritisk udd. Kritiken riktar sig främst mot frågan om global historia verkligen är en ny forskningsinrikt­ ning och huruvida den egentligen skiljer sig från klassisk komparativ trans­ nationell forskning. Torstendahl problematiserar även "den världshistoriska vändningens" relevans för svensk historisk forskning. Vi finner debatten mellan Amirell och Torstendahl givande och gläds åt det faktum att global historia på allvar börjar uppmärksammas även bland svenska historiker. Amirells artikel ger utan tvekan en god och nyttig översikt, men den visar inte till fullo den potential som globalhistoriska frågeställning­ ar faktiskt har, och detta är delvis utgångspunkten för Torstendahls inlägg. Denne påpekar att vi historiker fortfarande utgår från den nationella statens ramar, både för att vi inom dem har vår yrkesidentitet och för att vi där finner vårt källmaterial. Vi vill här främst lyfta fram två problem som inte givits till­ räckligt med utrymme i deras meningsutbyte, nämligen de globalhistoriska frågeställningarnas relevans för svensk historisk forskning samt hur global historia faktiskt innebär ett nytt sätt att förhålla sig till det förflutna. 1 Kan vi då tala om "den världshistoriska vändningen"? I debatten mellan Amirell och Torstendahl ägnas mycket utrymme åt den komparativa historien. Särskilt den sistnämnde lyfter fram den komparativa ansatsen som den cen­ trala aspekten av global historia. Komparativ metod används för att avtäcka mer generella mönster i historisk utveckling, och metoden används oftast med nationen eller nationalstaten som jämförelseobjekt-transnationella
fatcat:dsngjnew7jgereqsv5qdjvb5mu