Lärares uppfattningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer i svenskämnet

Katharina Dahlbäck
2016 InFormation: Nordic Journal of Art and Research  
Sammanfattning: Studiens syfte är att diskutera lärares uppfattningar om estetiska uttrycksformer i svenskämnet. De sätt på vilka svenskämnet konstrueras och rekonstrueras genom styrdokument, ämnestraditioner, lärarutbildning, skolkontext och lärares uppfattningar påverkar vilket svenskämne barn möter i skolan. Associationsintervjuer med utgångspunkt i åtta nyckelord genomfördes med sex lärare som undervisar elever som är 7-9 år gamla, i årskurs ett till tre. Intervjuerna analyserades med
more » ... lyserades med kritisk diskursanalys. Studien visar en variation av undervisningspraktiker där några informanter framställer svenskämnet som ett färdighetsämne. Andra lärare beskriver ett erfarenhetsbaserat multimodalt svenskämne där estetiska uttrycksformer har legitimitet som didaktiska verktyg. Estetiska uttrycksformer ses av dessa lärare som vägar in i skriftspråket, de kompenserar för olikheter och skapar gemenskap. I studien framkommer hur estetiska uttrycksformer tilldelas både intrinsikala och instrumentella värden. Nyckelord: svenskämnet, estetiska uttrycksformer, literacy, multimodalitet Inledning Nya kunskapsområden och kommunikationsvägar uppkommer ständigt i det västerländska högteknologiska samhället och en livaktig debatt i olika medier visar vilken central betydelse skolan ges för den framtida utvecklingen. Vilka kunskaper och förmågor individer anses behöva beror på visioner om det samhälle som eftersträvas. Jakten på ekonomisk tillväxt riskerar att leda till en utbildning där färdigheter och mätbara kunskaper premieras för att tillgodose en kunskapsintensiv marknad där materiella värden prioriteras (Liedman, 2011) . Det medför att rösterna för att utbilda demokratiska, kritiska och reflekterande världsmedborgare som kan hävda sina intressen ges mindre utrymme (Janks, 2013). Argument för en humanistisk och konstnärlig utbildning oavsett åsikter om utbildningens mål är 1 Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
doi:10.7577/if.v5i2.1851 fatcat:d5kj7e2x75drhb42asvtrtioz4