Pedagogisk Forskning i Sverige 2010 årg 15 nr 1 s 1-17 issn

Andreas Nordin
unpublished
Sammanfattning: Mot bakgrund av pågående arbete med att ta fram en ny läroplan för grundskolan syftar föreliggande text till att lyfta fram och problematisera grund-läggande frågeställningar kring skolans styrning och innehåll utifrån ett kritiskt dis-kursteoretiskt perspektiv. Detta görs utifrån en jämförande läsning av Läroplans-kommitténs betänkande Skola för bildning, som låg till grund för Lpo 94, och »Ut-redningen om mål och uppföljning i grundskolans» betänkande Tydliga mål och
more » ... a mål och kunskapskrav i grundskolan som får en jämförbar roll inför framtagandet av en ny läroplan för den obligatoriska skolan. Läsningen visar på en rad olika skillnader i de bärande tankegångarna mellan betänkandena. Samtidigt som Tydliga mål och kun-skapskrav syftar till att stärka den målstyrda skolan finns också en uttalad ambition att stärka statens kontroll över skolans pedagogiska arbete. I artikeln argumenteras för att den sammansatta hållning gällande skolans styrning som »Utredningen om mål och uppföljning i grundskolan» presenterar, försvårar det kunskapsbildande arbete som tidigare tjänat som pedagogiskt ideal liksom det också bidrar till ökad dränering av läraryrkets legitimitet.» Under 1900-talet genomgår Sverige en snabb omställning; från att ha varit ett utpräglat agrart samhälle till att bli ett avancerat industrisamhälle. Den så kallade »svenska modellen», där statens inflytande över kapital-och arbets-marknaden var påtagligt och borgade för en sammanhållen samhällsstruktur, tog form. Mot slutet av 1900-talet kommer dock denna relativt homogena samhällsstruktur att utmanas och de tidigare strävandena efter konsensuslös-ningar bedömdes som alltmer ineffektiva. Välfärdsstaten svarade dåligt upp mot en i övrigt alltmer diversifierad omvärld, vilket ledde till att röster höjdes från såväl socialdemokratiskt som borgerligt håll om ökad decentralisering och avreglering. Dessa krav omfattade också skolsystemet som fram till 1980-talet varit präglat av en stark statlig detaljstyrning (Lindblad & Lundahl 1999).
fatcat:7u373qd7sjfn7mt6ktzqhkkl3y