NYA AVHANDLINGAR

Erik Nagel
unpublished
I dialog med muntliga och skriftliga berättartraditioner. En under-sökning av svenska sjömäns levnadsberät-telser. Stockholm Studies in Ethnology 6. Acta Universitatis Stockholmiensis 2012. 222 s. , ill. English summary. ISBN 978-91-86071-90-5. Erik Nagels avhandling presenterar sju svenska sjö-män som genom att berätta om sina liv har skapat dessa liv, ett antal dagar, ett antal platser, ett antal hän-delser och några små stycken svensk samtidshistoria. Nagels syfte med avhandlingen är "att
more » ... ndlingen är "att analysera hur några av sjömännen komponerade sina levnads-berättelser i dialog med folkliga muntliga berättar-konventioner och skönlitteratur, inte minst traditio-nella hjälteberättelser, med folklivsforskningen och med ett samtida offentligt samtal om Sverige" (s. 13). Det var i oktober 1953 som tidskrifterna Sjöman-nen och Maskinbefälet uppmanade svenska sjömän att skriva sina levnadsberättelser. Den som låg bakom uppropet var intendenten vid Nordiska museet, Mats Rehnberg. En skillnad gentemot tidigare insamlingar var att man nu bad sjömännen att skriva ned sina egna minnen. Tidigare hade man bett yngre arbetare intervjua äldre kollegor. Det insamlade materialet omfattar över 4 000 text-sidor från 68 brevskrivare. Av dessa har Nagel valt att undersöka sju bidragsgivare. Nordiska museets sam-lingar av yrkesminnen är klassisk mark för svenska folklivsforskare: Barbro Bursell, Stefan Bohman, Susanne Lundin och Ella Johansson har skrivit om smeder, typografer och skogsarbetare. Men den tidi-gare forskare som Nagel framför allt förhåller sig till är Bo G. Nilsson och hans avhandling Folkhemmets arbetarminnen (1996). Brevskrivarna använder ett korthugget, rapporte-rande språk som kanske har inspirerats av hur man skriver en loggbok till sjöss. Där finns de nödvändiga anteckningarna om last, avgångs-och destinations-ort, väder, sikt, tidpunkter och om sådana händelser som har betydelse för resan. Samma avskalade stil använder sjömännen när de skriver om dramatiska händelser, krigserfarenheter, dödsfall, förluster av kamrater och nära anhöriga. Delvis är förstås både ämnesval och disposition påverkade av Mats Rehn-bergs anvisningar till skribenterna. Mats Rehnberg kallade sjömännens brev för "rap-porter". Nagel har valt termen "levnadsberättelser", vilket kan ses som en markering av en ny position i jämförelse med hans c-uppsats från 1994, där han talade om "skildringar". Tyvärr är avhandlingen inte uppdaterad när det gäller den senaste teoribildningen kring begreppet levnadsödesberättelser. Jag saknar Molly Andrews arbeten om politiska aktivisters be-rättelser, jag saknar Amy Shuman om vem som har rätt att berätta om vad, Marianne Horsdal om hur individer berättar fram en nations stora berättelse, Alessandro Portelli om sambandet mellan levnadsö-desberättelser och krigserfarenheter i Italien, Ilana Rosen om ungerska kvinnors krigsminnen och Elliot Oring om hur de självbiografiska berättelserna skapas av de intervjuande folkloristerna. Den nya nordiska narratologin, t.ex. Lars-Christer Hydén, Matti Hyvä-rinen och Georg Drakos om de svåra, osammanhäng-ande berättelserna och de talande tystnaderna lyser också med sin frånvaro. En viktig byggsten i Nagels teoribygge utgörs av Johann Georg von Hahn Sagwissenschaftliche Stu-dien från 1876. Hahn undersökte ett antal europeiska och västasiatiska hjälteberättelser och isolerade 16 återkommande drag. Dessa drag kombinerar Nagel med Vladimir Propps 31 funktioner från "Folksagans morfologi" (1928, 1958) och med Bengt Holbeks tankar om hur sagohjältar utvecklas. Med denna utgångspunkt har Nagel skapat en mo-dell som består av tre sorters hjältar: ödeshjälten, som är av ödet utsedd, handlingshjälten, som själv tar beslutet att lämna hemmet och traditionshjälten, som i enlighet med vad traditionen bjuder kommer lyckligen tillbaka från sina äventyr men på nytt åter-vänder till det främmande. Traditionshjälten kan vara
fatcat:jbq27ee67ve4dcqkwxp44i2664