Stubbrytningens effekter på vedlevande mångfald

Håkan Berglund, Alexandro Caruso, Jörgen Rudolphi, Måns Svensson, Astrid Taylor, Andy Taylor, Göran, Jonas Victorsson
unpublished
Stubbar på hyggen är hem för många olika organismer. Här är några belysande exempel från de fyra grupper vi har studerat: Skalbaggen, en trubbknäppare, är en av ganska många rödlistade skalbaggsarter som man kan hitta i avverkningsstubbar. Foto Vitezslav Manak. Stubblav har en stor andel av sina populationer just på avverkningsstubbar på kalhyggen. Foto Jörgen Rudolphi. De vanligaste mossorna på stubbar cirka 20 år efter att stubben skapats är vägg-, kvast-och husmossa. Dessa mossor hittar man
more » ... mossor hittar man nästan också alltid på marken intill dessa stubbar. Foto Jörgen Rudolphi. Klibbtickan är likt de flesta andra svampar som lever på avverkningsstubbar en extrem generalist som kan växa i nästan vilken ved som helst. Foto Mats Jonsell. fakta skog 7 • 2013 • Rön från Sveriges lantbruksuniversitet • Stubbrytning påverkar olika organismer på olika sätt. Här redovisar vi studier på vedlevande skalbaggar, lavar, mossor och vedsvampar. • Stubbveden är rik på arter av alla dessa grupper men av lavar, mossor och vedsvampar hittas i stort sett bara vanliga och utbredda arter, medan flera rödlistade arter av vedskalbaggar hittades. • För några arter av vedskalbaggar och lavar tycks mer än 50 % av populationerna leva i och på stubbarna, mätt på landskapsskala. • Storskalig stubbrytning borde därför ha stor negativ inverkan på vissa arter och leda till att arter som idag är vanliga rödlistas. Negativa effekter kan mildras genom att välja stubbar och bestånd som har lågt värde för den biologiska mångfalden.
fatcat:n3hazi5nrjhblomq2hwru7k5pm