Bibliotek 2.0 är inte längre någon nyhet, det har redan gått fem år sedan Michael Casey först gav fenomenet ett namn. Redan nu är termen Bibliotek 2.0 på väg ut ur språkbruket i biblioteksbranschen, idag talar man allt hellre om sociala medier i biblioteken. Oavsett vad man väljer att kalla fenomenet så finns det många initiativ världen över till att försöka att konstruera det, också här i Finland. Sociala medier och den ökande användningen av dessa innebär nya förväntningar på biblioteken.

more »

... ioteken måste bland annat lära sig hantera ett tillstånd av konstant förändring som är en del av de sociala medierna. Att bygga något som konstant förändras (och byter namn) kan tyckas omöjligt men kunskap om vilka delar som ligger som grund för fenomenet Bibliotek 2.0 hjälper biblioteken att göra upp en ändamålsenlig strategi. Enligt Holmberg m. fl. (2009) är grundkomponenterna i Bibliotek 2.0 interaktivitet, webb och Webb 2.0, teknologi och verktyg, sociala aspekter, användare, deltagare och bibliotek. Litteraturen kring Bibliotek 2.0 handlade till en början mest om att definiera fenomenet och beskriva olika sociala webbtjänster. Forskningen har nu övergått allt mera till att undersöka de sociala aspekterna istället för de mera teknologiska. Min forskning fokuserar på två av de mänskliga komponenterna i Bibliotek 2.0: bibliotekspersonalen och användarna. Det har redan gjorts en del undersökningar om hur bibliotekspersonal använder och uppfattar sociala medier (Aharony 2009, Chawner 2008, Partridge m.fl., Rutherford 2008). Resultaten tyder på att personliga karaktärsdrag, attityder, förmåga att hantera förändringar och datorvana är faktorer som påverkar inställningen till Bibliotek 2.0. Undersökningar kring användarnas inställning till Bibliotek 2.0 är mera sparsamma, antagligen för att det är en svårare grupp att definiera. De undersökningar som ändå har gjorts om användare tyder på att biblioteken inte automatiskt kan vänta sig stor aktivitet från användarna vid tillämpningen av sociala medier (De Rosa m.fl. 2005). Målet med min forskning är att empiriskt utreda den verkliga potentialen för sociala medier i finländska allmänna bibliotek. Frågor som behandlas är vilka behov, förväntningar och motivation som ligger bakom uppbyggnaden av sociala webbtjänster i bibliotek. Hur skiljer sig användarens förväntningar från bibliotekspersonalens förväntningar? Kan biblioteken skapa motivation hos användarna? Finns det ett behov av Bibliotek 2.0-tjänster? Presentationen stöder sig på teorier kring informationsbeteende och resultat från tidigare forskning. Dessutom presenteras tillvägagångssättet för två enkätundersökningar gjorda bland bibliotekspersonal och användare i Egentliga Finland.