Svampbekämpning i åkerböna

Cecilia Lerenius, Skara Växtskyddscentralen
unpublished
I ett försök fanns angrepp av bladmö-gel men effekten av de preparat som är registrerade i åkerböna, var svag på denna sjukdom. Preparaten har haft bättre effekt på chokladfläcksjuka och andra sjukdomar i åkerböna. Skörde-siffror finns dock endast från ett för-sök och här var angreppen små och det blev inga säkra merskördar. För tredje året lades det ut försök i åkerböna för att jämföra olika svampmedels effekt mot svampsjukdomar. Behovet av svampbekämp-ning i åkerböna är osäkert och kunskapen
more » ... kert och kunskapen mycket begränsad eftersom det knappast finns någon försöksverksamhet i grödan, varken i Sverige eller utomlands. Numera är tre preparat registrerade i åkerböna, Amistar, Rovral och Signum, och alla testades i årets försök. Signum är ett nytt preparat och är en blandning av Cantus (bo-scalid) och Comet (pyraklostrobin). Amistar och Signum testades i två doser. Försöken placerades vid Grästorp i Västergötland; ty-värr blev försöket på Logården ojämnt och skördesiffrorna kan inte användas. Bekämp-ningen gjordes då grödan var i begynnande blomning. Vädret i maj var ostadigt men följdes av ett par mycket varma och torra veckor i juni. Ungefär samtidigt med bekämpningen i mitten av juni slog vädret om igen och det blev många regndagar fram till början av augusti. Vid bekämpningstillfället hade åkerbönor-na i båda försöken små angrepp av choklad-fläcksjuka, främst på de nedersta bladen. På Logården fanns det dessutom en del blad-mögel. Inga andra sjukdomar kunde konsta-teras. I mitten av juli var grödan i Häljestena-försöket frodig och hade endast små angrepp av chokladfläcksjuka, bladmögel och bön-fläcksjuka. På Logården fanns det däremot en hel del bladmögel och även chokladfläck-sjuka samt en del bönfläcksjuka. Vid denna tidpunkt hade ännu inte bönrost börjat upp-träda. I mitten av augusti fanns det bönrost i Häljestena medan åkerbönorna på Logården redan hade tappat alla blad. Det blev en hög skörd i försöket i Hälje-stena och behandlingarna gav inga säkra merskördar, tabell 30. Sjukdomsangreppen var små och grödan var därför grön relativt länge. Behandlingarna gav dock en viss effekt på bönrost; Amistar var något bättre mot rost än övriga preparat. Bönrost kom först på sensommaren och har troligen haft liten be-tydelse för skörden. I mitten av augusti gra-derades även beståndets "grönhet", dvs grön och frisk bladyta. Behandlade led var något grönare än det obehandlade men det var ing-en tydlig skillnad mellan behandlingarna. På Logården blev sjukdomsangreppen betydligt större och grödan vissnade ner tidi-gare. Behandlingarna hade viss effekt på chokladfläcksjuka och även bönfläcksjuka men det gick inte att se skillnader mellan oli-ka behandlingar. Effekten på bönbladmögel var svag. På Logården hade det odlats åker-bönor tre år på 1990-talet i samma fält, vil-ket förklarar det tidiga angreppet av blad-mögel. Bladmögel bildar vilsporer, oosporer, som kan ligga kvar i marken 10-15 år och blir därmed en växtföljdssjukdom.
fatcat:pjsqwo6x7vaqxa2kig74jecury