Växtnäring Kvävestrategi i höstvete-tidiga sorter

Ingemar Gruvaeus, Fältforskningsenheten Slu Och Hushållningssällskapet, Skara
unpublished
Kväveförsöken i höstvete år 2003 har karaktäriserats av mycket låga kväveoptimum på grund av låg skördenivå och mycket övervintrat kväve på våren. Då i stort sett hela Mellansverige samtidigt hade tillräckligt med regntillfällen för att få snabb effekt av kvävegödsling oavsett tidpunkt fungerade alla olika testade strategierna bra. Bakgrund Denna serie studerar fördelningen av kväve vid olika tidpunkter, från mycket tidigt till strax före axgång i höstvete. Avsikten är att hitta ekonomiska och
more » ... väveeffektiva gödslings-system i dagens höstvetesorter. Årets försöksplan, L3-2264, är ny. Det har under ett flertal år tidigare oftast visat sig vara för-enat med stor risk för kväveförluster att lägga kväve mycket tidigt. Därför har fokus flyt-tats till att mera se på hur sent vi kan lägga kvävet och ändå få fullgod effekt. Serien är ett samarbete mellan Hydro Agri AB, Jordbruksverket och försöksregionerna i Mellansverige. Försöksplan och väderlek Sex försök har utförts i Uppland, Sörmland, Östergötland, Skaraborg, N. Älvsborg, och Västmanland. All gödsling har utförts med Kalksalpeter Svavel. Första delen av april gav tillräckligt med regn för att medge en snabb kväveeffekt men inte riskera så mycket förluster. Sista dagarna i april och början av maj gav på de flesta ställen en hel del regn. Andra gödslingstillfället låg strax före eller efter denna period. Därefter kom ytterligare mindre regnmängder varför det torde ha varit tillfredsställande snabb gödslingseffekt överallt. Även om regnmängderna sedan varierade under maj så var juni överallt ganska fuktig och effekten av senare givor god. Resultat Optimal giva. Genomgående har den beräknat optimala kvävegivan varit låg, mellan 46 och 138 kg, se tabell 1. Det är både den låga skördenivån och den höga kvävemängden i marken våren 2003 som gav ett litet behov av gödsling. Det ogödslade ledet gav hög skörd men skördepotentialen var däremot låg. Totalt har 18 försök under åren 2001-2003 utförts i Mellansverige där kväveoptimum kan beräknas för höstvete. Endast optimal skörd till foder redovisas här men då de sorter som ingått i försöken varit Tarso, Olivin, Lars och Ebi har ändå ca 11,5-12% proteinhalt nåtts. Därför är optimum till bröd obetydligt högre. I figur 1 visas förhållanden mellan optimal kvävegiva, skördens storlek och mängden tillgängligt kväve från marken beskrivet som den skördade mängden kväve i det ogödslade ledet. Då plantan innehåller betydligt mer kväve än det som finns i kärnan multipliceras kväveskörden i ogödslat med en faktor 1,42. Detta tillsammans med VÄXTNÄRING
fatcat:lmysqcdwynf5tbn7dnwk2ikq64